Hoppa över innehåll

Jordens olika funktioner

Att leverera luft, vatten och stabilitet till växtrötterna - de är några av jordarnas viktigaste uppgifter.

Porösa växtbäddar – en viktig pusselbit i hantering av dagvatten i städerna

Ojämnheter som finns i marken i en skog, direkt under det tunna jordlagret, blottas under rotvältor eller efter en skogsbrand. Spruckna berg, stensamlingar, gamla rötter och trädstammar skapar håligheter i marken, kanaler för vattnet och för luften att tränga in och det finns plats för rötter att ta sig fram. Förutom det fysiska kan markens mikroorganismer bilda aggregat och skapa struktur i lugn och ro.

När grönytor skapas är det omöjligt att efterlikna naturen. För att anläggningsjorden ska vara enkelt att hantera ska den vara homogen och jämn, inte innehålla stenar eller pinnar större än 20 mm. Men den homogena jorden kan skapa problem om den packas för hårt, antingen av maskiner eller trafikanter, och rötter kommer att få svårt att etablera sig i den. Håligheter trycks ihop och strukturen håller inte – en av orsakerna varför det är viktigt att vara varsam med jorden.

Till urbana grönytor där omgivningen är långt ifrån naturlig har vi skapat andra typer av jordar som tål ovarsam hantering och passar bättre i stadsmiljön. Dessa jordar kallar vi ofta för substrat då de inte liknar jord, men fungerar som odlingssubstrat. De är skapade av stenmaterial, makadam, i fraktioner som innehåller tillräckliga mängder med porer för vatten, luft och rötter att ta sig fram i.

Porositet, vattenhållande förmåga och infiltrationshastighet

De stora arealerna hårdgjorda ytor i städer leder till att regn inte kan infiltreras där det faller ner utan rinner ner och samlas i lågpunkter och kan orsaka översvämningar. Växtbäddar gjorda med substrat, Citykross exempelvis, innehåller stora mängder porer och kan svälja dagvatten from omgivningen. Det är optimalt att kombinera dessa funktioner i växtbäddar. När vattnet leds till växtbädden minskas trycket för dagvattenbrunnar att ta emot allt vatten, samtidigt som växterna blir vattnade med större mängder vatten även vid mindre regn.

För stadsplaneringen är det intressant att räkna hur stora växtbäddar som klarar av vattenflöden som skapas. Växtbäddens kapacitet att ta emot vatten påverkas av dess porositet, infiltrationshastighet, inflöde, storlek och terassens egenskaper exempelvis.

Det är en utmaning att skapa växtbäddar med tillräckliga mängder strukturstabila porer som tål kompaktion och andra utmaningar i stadsmiljöer.

Traditionellt i grönytebranschen används analytisk där kornstorleksfördelningen av mineralpartiklar redovisas med så kallad siktkurva. Dessutom mäts mullhalten som en helhet. Dessa parametrar ger en fingervisning om hur strukturen och ovannämnda egenskaperna i den aktuella jorden är, om jord görs med liknande råvaror från gång till gång. Denna metod berättar om partiklarna i jorden men inte inbördes förhållande av porerna mellan partiklarna.

Vi har valt att börja testa jordarnas egenskaper, prestanda, även i fysikaliska termer. Då testar vi bland annat, porositet, vattenhållande förmåga och infiltrationshastighet. Vi tror att den informationen om kan hjälpa dig som kund, stadsplanerare eller landskapsarkitekt att välja vilka produkter som passar bäst till det aktuella projektet.

Det kommer även att ge oss mera information om hur nya råvaror och återvunna material fungerar, på ett sätt som de traditionella analysmetoderna inte räcker till.

De traditionella analysmetoderna lämpar sig bra för jordbruks- och anläggningsjord tillverkat av jungfruliga material. Framtidens råvaror kommer dock att bestå av återvunna material och restflöden av olika karaktär. Därför kan det vara intressant att mäta vad jorden/substratet kan leverera för växterna och stadens andra behov, än vad det är för generellt innehåll i jorden.

Sök