Växtjord skyddar städer från synliga skador
Klimatförändringen märks allt tydligare på grönområden genom extrema väderhändelser: skyfall orsakar översvämningar och långa värmeböljor tär på växtligheten. Vattenmängden är antingen för stor eller för liten – och lösningen ligger överraskande ofta under marken, i strukturen i växtjorden.
Den byggda miljön är känslig för dagvattenöversvämningar. Klimatförändringen påverkar översvämningarnas mönster, säsongsvariationer och omfattning. Ökade skyfall ökar risken för dagvattenöversvämningar i urbana områden, samtidigt som torka påverkar städer på olika sätt.
Katja Kiviaho, expert på Hasselfors Garden, berättar i denna artikel hur växtjord effektivt kan bekämpa båda ytterligheterna: den fördröjer, filtrerar och lagrar vatten vid skyfall, och fungerar som vattenreservoar under torrperioder. Det handlar inte längre bara om jord runt växternas rötter – utan om tekniskt fungerande grundstrukturer som skyddar hela miljön.
”Översvämningar orsakas inte bara av regn, utan av var det träffar.”
– Katja Kiviaho, Hasselfors Garden
Översvämningar är inte bara ett väderfenomen
Översvämningar är en utmaning för strukturplaneringen. Skyfallen har blivit vanligare i hela Östersjöregionen, och när regnet träffar tätbebyggda områden kan konsekvenserna bli förödande. Städernas ogenomträngliga ytor – asfalt, tak och stenläggningar – förhindrar att vattnet tränger ner i marken. Istället rinner vattnet snabbt till dagvattensystemet, vars kapacitet kan överskridas på ett ögonblick. Resultatet kan bli lokala översvämningar, erosion och skador på konstruktioner. Särskilt parker, trottoarer och kantzoner längs gator utsätts för vattenbelastning som de ursprungligen inte var planerade att klara av.
Därför är hantering av dagvatten i allt högre grad en fråga om strukturplanering – inte längre bara landskapsdesign.
”Växtjorden har en avgörande roll: om ett grönområde inte fördröjer och filtrerar vattnet fungerar det inte som ett ekosystemtjänst – utan kan i värsta fall förflytta problemet vidare”, påminner Kiviaho.
Den osynliga lösningen tar emot, fördröjer och filtrerar
Numera leds översvämningsvatten inte längre direkt till avloppsnätet, utan styrs allt oftare till grönområden där det kan infiltrera marken på ett säkert sätt. Detta genomförs genom att forma markytan till svaga fördjupningar eller regnträdgårdar, dit regnvattnet rinner naturligt från gator eller dagvattenbrunnar.
Grunden för dessa fördjupningar är en funktionell växtjord – Hasselfors Gardens Regnbädd Växtjord. Dess porösa struktur binder tillfälligt vatten men släpper långsamt tillbaka det till omgivningen eller jorden, vilket förhindrar ytavrinning och erosion.
Växtjordens roll förändras
Hasselfors Gardens Citykross växtjord är utvecklad för att tåla kraftiga och plötsliga skyfall. Den består av en blandning av mineraliska komponenter med olika kornstorlekar och organiska ämnen som tillsammans skapar en strukturellt hållbar men mycket vattenledande helhet.
Sådan växtjord används till exempel i gröna remsor på parkeringsområden, längs gångvägar samt i regnträdgårdar och gröna fördjupningar. I Sverige har Hasselfors Gardens substrat Citykross använts i cirka tio år – både i stadskärnor och längs landsbygdsvägar. Det har minskat strukturella dagvattenproblem och samtidigt bidragit till en grönare och mer trivsam stadsmiljö. I Finland är Genomsläpplig Växtjord en lösning för dagvattenhantering i flera offentliga områden, såsom Kuninkaantammi i Helsingfors och Ranta-Kartano i Lahtis.
Den osynliga hjälten under värmeböljor
Den andra sidan av klimatets extremväder är långvarig torka och värmeböljor, då växterna lider av vattenbrist. Ökad bevattning är inte alltid lösningen – och det är varken hållbart eller kostnadseffektivt på stora grönområden.
Därför har Hasselfors Gardens Fördröjande Växtsubstrat utvecklats för att fungera som vattenreservoarer för växter. I dessa substrat är vattenhållningsförmågan ingen slump, utan resultatet av en noggrant utvecklad sammansättning: utvalda kornstorlekar, organiskt material och porstruktur som samlar upp vatten och långsamt frigör det till växternas rötter. Substratet fungerar som en svamp – och sparar därmed mycket bevattningsvatten.
”En sådan struktur är särskilt användbar på ängsytor, öppna fält, gröna tak samt i objekt där man vill minimera behovet av separat bevattning”, berättar Kiviaho.
En växtjord fungerar inte överallt – därför anpassas receptet
Alla grönområden beter sig olika. En gångväg kräver bärande struktur och en regnträdgård snabb vatteninfiltration. Därför erbjuder Hasselfors Garden inte bara en universallösning, utan växtjorden kan skräddarsys enligt användningsändamål och klimatförhållanden.
”Man kan även utnyttja massor från byggplatsen som bas för växtjorden, vilket höjer projektets återvinningsgrad”, påminner Kiviaho.
Vid anpassningen beaktas både jordens struktur och kornstorlek samt objektets konstruktionsritningar och klimatpåverkan genom LCA-beräkningar. På så sätt säkerställs att jorden tjänar både växterna och strukturen – och samtidigt stödjer målen för hållbart byggande.
Rätt vald växtjord minskar behovet av bevattning, förebygger översvämningar, skyddar konstruktioner och förlänger hela miljöns livscykel – vilket också syns i underhålls- och byggkostnader.
Många ser grönområden som ett estetiskt tillägg, men i verkligheten är de en del av stadens klimatanpassade struktur. De binder kol, skyddar mikroklimatet och – framför allt – hanterar vatten, oavsett om det finns för mycket eller för lite.
”Växtjorden är den osynliga grunden i detta system. När den planeras rätt, stöder den både miljön och konstruktionerna.”
– Katja Kiviaho