Hoppa över innehåll

Klimatsmartare trädgård

Tänk att den plätt vi odlar på är en del av något större –en del av vår planet– visst är det häftigt? Och vi kan faktiskt hjälpa till att påverka miljön genom vårt sätt att odla och ta hand om trädgården. Dessutom handlar det ofta om att göra mindre i trädgården, inte mer – bra va? 

Här kommer därför trädgårdsmästaren Malou Augustins bästa tips för en mer hållbar trädgård.

Text och bild: Malou Augustin 

Tänk att den plätt vi odlar på är en del av något större –en del av vår planet– visst är det häftigt? 

Och vi kan faktiskt hjälpa till att påverka miljön genom vårt sätt att odla och ta hand om trädgården. Dessutom handlar det ofta om att göra mindre i trädgården, inte mer – bra va? 

Så här kommer mina bästa tips till en mer hållbar trädgård! 

Egentligen skulle man nog kunna säga att en hållbar trädgård handlar om att vi människor är medvetna och gör trädgården till en fristad för fler än oss själva. Och då menar jag inte bara för djur utan även för växter och andra organismer. 

Vi skapar på så vis förutsättningarna för en biologisk mångfald i trädgården. 

Det här gör vi genom att skapa en gynnsam plats efter just de förutsättningar som råder i trädgården, och genom att förbereda den för olika klimatförändringar. Dessutom handlar det om att ge tillbaka minst lika mycket som vi tar ifrån vår planet. 

Det finns så otroligt mycket man kan göra för att skapa en mer hållbar trädgård och här är några tips ifrån mig. 

Ge minst lika mycket till jorden som du tar ifrån den

Att plocka in skörden en härlig sommardag och laga middag på det trädgården har belönat mig med är en sådan vardagslyx! Om det är någon gång jag känner mig som rikast är det nog just då. 

Men det är lätt att glömma att det jag skördat även tagit något ifrån jorden. 

Det försvinner nämligen näringsämnen från jorden varje gång vi skördar. För att kunna återställa det behöver vi ge tillbaka det vi har tagit. 

Det här kan vi göra genom att tillföra ny näring till jorden och då gärna i form av organisk näring. Detta ger inte bara tillbaka näringen utan höjer även mullhalten i jorden. Mikroorganismer och smådjur som maskar och insekter bryter ner gödseln successivt och frigör näringen så att växterna kan tillgodose sig den. 

Hushåll med vattnet i trädgården

Det är egentligen helt otroligt att de flesta av oss vattnar i trädgården med dricksvatten. Ofta vattnar vi också på ett sätt som kräver mer vatten än nödvändigt. 

Det finns några saker du kan tänka på för att spara vatten i trädgården: 

  • Undvik vattenspridaren 
  • Punktbevattna vid plantorna 
  • Vattna lite i taget, låt det sjunka ner, vattna igen. Upprepa fler gånger. På så vis rinner vattnet ner på djupet. 
  • Vattna med kanna för att hålla koll på mängden vatten. Exempelvis behöver nyplanterade perenner ca 30 liter vatten per kvadratmeter varannan vecka under sommaren. Ett nyplanterat träd behöver istället 30 liter vatten per vecka. 
  • Samla regnvatten och vattna med. 
  • Använd automatisk bevattning med punktbevattning i växthus och odlingsbäddar för att vattna så effektivt som möjligt. 
  • Vattna på morgonen eller kvällen när avdunstningen är så låg som möjligt. 
  • Täck jordytan med täckmaterial för att hindra vattnet från att avdunsta. 

Mitt absolut bästa tips för att spara på vatten i trädgården är att odla fleråriga växter som är anpassade till växtplatsen som råder i just din trädgård. Då är de motståndskraftiga och kräver inte bevattning i samma utsträckning som andra växter gör. 

Den bevattning som då ändå krävs i trädgården kan fokuseras på ettåriga blommor och köksväxter. 

Bjud in djurlivet

Det är lätt att bli osäker i trädgården när man ser småkryp eller fåglar i sina odlingar och på sina vackra trädgårdsväxter. Men otroligt många djur är nyttodjur och de ska vi vara rädda om! 

Så hjälp naturen på traven genom att göra trädgården till en förlängning av naturen runtomkring. Skapa naturliga gömställen i trädgården. Se till att insekter och fåglar kan hitta vatten att dricka. Och erbjud boplatser till dem och deras ungar. 

Ett enkelt sätt att bjuda in naturen är att sätta upp fågelholkar, spara ihåliga och döda träd, sätta upp insektshotell eller ställa ut vattenbad. 

I ett vattenbad är det bra att fylla upp med stenar eller liknande som insekter kan dricka ifrån. Annars hamnar de lätt i vattnet utan en chans att ta sig upp och drunknar. 

Städa inte så noga i trädgården

Nu är våren här och det kliar i fingrarna. Åh vad man vill göra fint, men tänk på att inte städa för noga! Och kör inte bort materialet till tippen, för det är en guldgruva för din egen trädgård. 

Finklipp eller använd kompostkvarn till grenar och nerklippta perenner så kan du fördela det i rabatterna. Där bryts de ner och både ökar mullhalten och ger näring åter till jorden. Snart kommer växterna att komma upp och täcka över så att det inte syns. 

Om du vill ha en jämnare yta kan du täcka den med exempelvis täckbark. Tänk då bara på att även gödsla först, då täckbarken förbrukar näring för att brytas ner. 

Du kanske rent av har döda träd och buskar i din trädgård. Grattis! Här hos mig har vi sparat döda träd för att de är perfekta hem för småkryp och fåglar i trädgården. 

Om du tycker de ser risiga ut är ett tips att ta av kronan för att enbart ha kvar en högstubbe. Eller fäll stammen och lägg den på en plats i trädgården där den kan få bli ett spännande inslag i trädgårdsdesignen. 

Minska gräsmattan

Visste du att en klippt gräsmatta är som rena öknen när det gäller den biologiska mångfalden i trädgården? Och dessutom kräver den perfekta gräsmattan väldigt mycket arbete. Varför inte istället minska gräsmattan? 

Låt delar av den växa fritt för att skapa höggräs. Då har djur och insekter en plats att gömma sig på och arter som legat vilande i jorden får möjlighet att återkomma. 

Vill du gå ett steg längre är en slåtteräng ett spännande inslag i trädgården, slå ängen på sensommaren och ta bort gräsklippet för att arma ur gräsmattan men låta förställningarna falla till marken och gro. Efter bara några år kan nya arter dyka upp som funnits på platsen tidigare men konkurrerats ut av mer kraftigväxande arter som gynnats av den näringsrika gräsmattan. 

Och när du ändå är i farten, passar det väl väldigt fint att planera in nya planteringar där du efterliknar naturens dungar. Kombinera träd, buskar, perenner och lökväxter. På så vis skapar du naturliga platser för alltifrån insekter till fåglar, igelkottar och andra djur. 

Jag kan lova dig att om du får in mer växtlighet i form av buskar och träd i trädgården så kommer du upptäcka att din trädgård blir välbesökt av fåglar och andra djur – allteftersom de naturliga gömställena växer till sig. 

Kompostera mera

Hela böcker har skrivits om kompostering och det är ett stort och spännande ämne! Så här kommer en snabb liten smakbit på vad komposten gör för trädgården och naturen. 

Komposten är fantastisk! För tänk, en hel hög av trädgårdsavfall förvandlas på en relativt kort tid till en alldeles hanterbar mängd av härlig mull till trädgården. Full av godsaker för mikroorganismerna i jorden. 

Det finns massor av recept för att skapa sin egen kompost och det viktiga är att hitta en balans mellan bruna (torra kvistar och växtdelar) och gröna (färska växtdelar) ingredienser i komposten. 

De bruna innehåller kol och de gröna kväve. Tillsammans startar de förmultningsprocessen i komposten. 

Att dessutom tillföra exempelvis stallgödsel i komposten tillför olika svampar, bakterier och näringsämnen som tillsammans skyndar på komposteringen och höjder näringsvärdet på den färdiga komposten. 

Vad kan man kompostera?

  • Gräsklipp: Värmer upp komposten snabbt, så lägg i tunna lager och varva med bruna ingredienser som torra grenar, torra löv eller kartong. 
  • Beskärningsrester: Ta rester från träd- och buskebeskärning och klipp till mindre bitar. Finfördela större grenar med sekatören eller kör genom en kompostkvarn. 
  • Köksrester: Färska grönsaks- och fruktrester kan läggas direkt i komposten. Matrester däremot måste komposteras i en skadedjurssäker kompostbehållare godkänd av kommunen. 
  • Löv: Större mängder löv kan sakta ner processen i komposten. Men då kan man låta de ligga i en igenstängd svart sopsäck i två säsonger så förmultnar det det till kompost. 
  • Ogräs: Jag brukar låta ogräs som maskrosor och tistlar ligga och torka rejält innan komposteringen. Det här för att inte riskera att de rotar sig i komposten. Invasiva ogräs som exempelvis kirskål eller åkervinda kör jag till tippen. 
  • Skörderester: Från köksträdgården får allt hamna i komposten så länge det inte är någon sjukdom som visat sig på grödan. 
  • Tidningar och kartongbitar: Det passar fint med det här i komposten i mindre mängder om man finfördelar dem och blöter upp innan det blandas i komposten. Eller om komposten är väldigt blöt. Ihop med färskt grönt avfall i komposten förmultnar de fint. 
  • Sågspån: Precis som med tidningar, kartongbitar och torra grenar räknas sågspån som en brun ingrediens som innehåller kol. I mindre mängder ihop med gröna rester förmultnar det fint och suger upp fukt ur komposten. Tänk på att det inte får vara behandlat med till exempel tryckimpregnering. 

Gräv inte i onödan 

När jag tänker på jorden, tänker jag mig den som en stor helhet. Och att när vi rör runt i jorden stör vi den helheten. Så det bästa är att gräva så lite som möjligt. 

I jorden finns något som kallas för mykhorriza som är ett underjordiskt nätverk av mikroskopiska svamptrådar. Det är dessa svamptrådarna som gör jorden gynnsam att växa i. Jorden är nämligen uppbyggd av partiklar som bildat olika stora klumpar, så kallade jordaggregat och de skapas av mykhorrizan. Mellan aggregaten bildas fickor som håller kvar syre och fukt och låter det röra sig i jorden. I en välmående och lucker jord är balansen mellan partiklar, syre och vatten helt perfekt. När man gräver i jorden förstörs aggregaten. Att låta trådarna växa ostört, utan att man rör om för mycket i jorden, ger därför en mylla som är lucker och fin. 

Mykhorrizan lagrar även kol men så snart man gräver i jorden frigörs koldioxid till luften. Därför är det bästa att tillföra näring och organiskt material genom att mata jorden ovanifrån, till exempelvis genom täckodling eller genom att tillföra naturgödsel ovanifrån utan att gräva i jorden. Växter som dör och förmultnar luckrar upp jorden med sina rötter och skapar luftfickor som hjälper syret att komma ner på djupet. 

På samma gång som man ska undvika att gräva i jorden ska man även undvika att packa jorden, för i en packad jord får mykhorrizan svårt att leva. Det blir även syrebrist i jorden då luftfickorna packas ihop. 

Utöver mykhorrizza lever även mikroorganismer och smådjur i jorden, som mår bäst av att inte bli störda. 

Så nu hoppas jag att du har fått inspiration till hur du kan skapa en mer hållbar trädgård, både för dig själv och den biologiska mångfalden!  

 

Sök