Hoppa över innehåll

Gräsytor – gräsmatta

En gräsyta kan ha många olika syften och utseenden. Det kan vara en gräsmatta i en park, en sportyta som ska hålla för hårt slitage eller en blommande äng. Skötseln och uppbyggnaden av en gräsytas växtbädd skiljer sig åt beroende på vad gräsytan ska användas till.

Val av jord

Hasselfors Gardens Gräsmattejord är en enklare anläggningsjord som passar bra till gräsytor med normalt slitage. Den är mullhaltig och stabil jord som är sållad och lätthanterlig. Gräsmattejord premium typ A är en gödslad och rotogräsfri variant med råvaror av hög kvalitet. Näringen kommer från naturgödsel och kompost som bidrar till aktivt mikroliv i marken. Gräsmattejord premium typ B passar däremot bättre till ytor med högre slitage då lerhalten i den är lägre. Då lera bidrar med fukt- och näringshållande egenskaper så måste jordar med låg lerhalt vattnas och gödslas noggrannare så de inte torkar ut i etableringsskedet. Uppbyggnad sportyta är ytterligare en variant av våra gräsmattejordar. Den passar bäst till fotbollsplaner eller ytor med stort slitage och möjlighet till intensiv skötsel. Alla våra gräsmattejordar har relativt låg mullhalt (under 5 vikt%). Det gör dem hållbara över tid och minimerar risken för sättningar.

Tips hur du kan göra för att toppdressa gräsmattan

Växtbäddens uppbyggnad

Börja med att luckra terrassbotten ned till 200 mm så att terrass och växtbädd får god kontakt med varandra. Forma terrassbotten i samma form som den planerade gräsytan så att växtjordslagret får samma tjocklek över hela ytan. Schakta därefter ut växtjorden i ett 100-300 mm tjockt lager och avjämna ytan noggrant.

För att ge gräset en bra start ska jorden grundgödslas. Gödsla växtbädden strax innan gräsmattan ska sås eller färdig gräsmatta läggas ut. Blanda ner gödslet ca 15 cm i jorden.

Sådd, val av gräsfrö

Det är viktigt att välja gräsfrön som passar för gräsytans användning och placering i till exempel skugga, sol eller torra backar. Vanligtvis används fröblandningar där de olika arternas egenskaper kompletterar varandra så att slitstyrka, härdighet och utseende kombineras. Vanliga fröblandningar för parker och större grönytor innehåller rödsvingel och ängsgröe. De ger en härdig gräsmatta med låga skötselkostnader.

Tid för sådd

Grässådd kan i princip ske under hela växtsäsongen. Bästa tiden för sådd i södra och mellersta Sverige är i augusti fram till mitten av september. För att få en bra övervintring bör man hinna med att klippa gräsmattan minst två gånger innan vintern. Under våren och sommaren är risken för torka större vilket har en negativ inverkan på groning och etablering. Man ska vara aktsam med att så för tidigt på våren. När jordtemperaturen är låg förlängs gräsfrönas groningstid men många ogräs gror vid lägre temperaturer och kan därför komma att konkurrera ut de insådda gräsarterna. I Norrland är det däremot lämpligt att så under våren och försommaren så att gräset hinner etablera sig ordentligt innan vintern.

Så här sår du

Börja med att räkna ut hur mycket frö som behövs till den planerade ytan. Se till så att jorden är fuktig innan gräsfröna sprids ut. Dela frömängden i två delar och så den ena halvan i en riktning över hela ytan. Byt riktning 90 grader och fördela den andra halvan så att ytan blir jämnt täckt och inga mistor uppstår. När fröna är utspridda ska de myllas ner en liten bit i ytan med kratta eller gallervält. Under tiden gräset etableras får gräsfröna inte utsättas för torka. Det översta lagret måste hållas fuktigt 3-4 veckor efter sådd. Vattna försiktigt så att den jämna ytan inte förstörs. Efter ca 4 -6 veckor, när gräset har kommit upp ett par cm kan man ge gräsmattan en extra gödselgiva. Följ gödselrekommendationerna på förpackningen.

Färdig gräsmatta

Det bästa alternativet för en snabb etablering och en grön yta är att lägga ut en färdig gräsmatta. Färdig gräsmatta kan läggas under hela växtsäsongen men inte för sent på hösten eftersom det då finns risk för att mattan inte hinner rota sig innan vintern. Växtbädden för färdig gräsmatta byggs upp på samma sätt som vid sådd. Det är viktigt att ytan är jämn innan gräsmattorna läggs ut. Vältra ytan med en gallervält och vattna därefter ordentligt så att jorden blir genomvattnad.

Färdiga gräsmattor tål inte att lagras och ska därför läggas ut så fort som möjligt efter leverans. Luckra jorden i ytan innan gräsmattorna läggs ut. Börja med att lägga ut gräsmattorna efter en rak kant. Lägg gräsmattorna tätt i kant i tegelstensförband så att skarvarna inte kommer mitt för varandra. Direkt efter utläggning ska gräsmattan och underlaget genomvattnas ordentligt. Gallervält därefter ytan så undviks luftfickor och rötterna får kontakt med underlaget så att de kan tränga ner i jorden. Skär tills sist till kanter och fyll i skarvar.

Gräsmattan ska vattnas regelbundet de 2-3 första veckorna efter utläggning tills det att den har rotat sig ordentligt. Undvik att belasta gräsmattan de två första veckorna efter utläggning. 3-4 veckor efter utläggning ska gräsmattan övergödslas med kväverikt gödsel typ NPK 21-3-10 eller likvärdigt. Beräkna 2,5-3 kg/100 m2.

Skötsel

En gräsytas skötsel anpassas efter vilken funktion den ska fylla och vilka kvalitetskrav som finns. De finare gräsytorna kräver såklart en högre skötselstandard än en grövre gräsyta. Nedan följer några skötselrekommendationer som kan ses som riktlinjer för en lämplig skötselplan.

Klippning

Klipp gräset första gången när det har nått en höjd på 7-8 cm. Gräset ska aldrig klippas mer än 1/3 åt gången. En lämplig klipphöjd är 4-5 cm när gräsmattan är etablerad. Om man har en hög klipphöjd på gräset bildas ett djupt rotsystem. Det gör att gräset blir mindre känsligt för torka och slitage och dessutom minskar risken för näringsläckage. En högre klipphöjd gör även gräset mer konkurrenskraftigt mot ogräs och mossa. Under torra perioder ska klippning undvikas eftersom långt gräs klarar av torka bättre än kort gräs. Att låta gräsklippet ligga kvar är ett bra sätt att återföra näringsämnen till marken vilket även minskar gödselbehovet.

Bevattning

En nyanlagd gräsyta ska vattnas ofta och med lite vatten. En etablerad gräsyta ska däremot vattnas rikligt och sällan. Detta för att växternas rötter ska tvingas söka sitt vatten längre ned i markprofilen vilket resulterar i ett djupare rotsystem som gör gräset tåligare mot påfrestningar. Gräsmattegräs klarar ofta av längre perioder av torka och är bra på att återhämta sig.

Vattna gräsmattan på eftermiddagen eller kvällen för att undvika avdunstning under dagens varma timmar. Då går det åt en mindre mängd vatten vid varje bevattningstillfälle.

Gödsling

Även om jorden är grundgödslad så behöver gräsmattan underhållsgödsling. Ju mera man gödslar, desto mera växer gräset, vilket i sin tur håller ogräs och mossa borta. Om gräsmattan anläggs på våren kan första underhållsgödslingen göras efter ca en månad från sådd eller utläggning. Gräsmatta ska gödslas 2-4 ggr/år (april-juli) för bästa tillväxt. Vid anläggning av gräsmatta på hösten kan första underhållsgödslingen lämnas till nästkommande vår. Följ alltid mängdangivelserna på förpackningen. Olika gödselmedel är olika starka. Undvik att gödsla vid soligt och varmt väder. Det bästa är att gödsla vid regn eller vattna efter gödsling. Om man låter gräsklippet ligga kvar vid klippning kan de rekommenderade gödselgivorna minskas.

Kalkning

För att gräset ska kunna ta upp så mycket näring som möjligt bör marken ha ett pH-värde på 5,5-7,5. För att ta reda på markens pH och om det finns behov av kalkning kan en jordanalys göras. Hur mycket kalk som behövs beror på vilka gödselmedel man använder, om gräsklippet får ligga kvar och om man har mycket surt nedfall där man bor. Normalt behövs inte kalkning varje år, 10 kg dolomitkalk/100 m2 vartannat till vart femte år torde i allmänhet räcka om jorden från start har rätt pH.

Luftning

Gräsytor kompakteras ofta med tiden vilket försvårar syreoch vattentransporten i marken. Hålpipluftning och vertikalskärning är luftningsmetoder som gör att syre, vatten och näring lättare tränger ner i marken. Hålpipluftning innebär att 6-19 mm långa hålpipor plockas upp ur marken i ett homogent mönster. De uppdragna hålpiporna samlas upp och hålen fylls med dressningsmedel. Vid vertikalskärning skär parallella knivar skåror i gräsfilten och de övre jordskikten. Det gör att gräsplantorna delas och att gräsets utlöpare skärs av vilket ökar skottbildningen. Om man inte har tillgång till luftningsmaskiner går det även bra att lufta gräsmattan genom att göra hål med en vanlig grep.

Hur fort en gräsyta kompakteras beror såklart av hur hårt och frekvent belastad marken är. Att lufta gräsmattan vart annat eller vart tredje år kan vara en bra idé för att bibehålla en välmående gräsmatta. Bästa effekten av luftning får man om marken dressas efteråt.

Dressning

Dressning innebär att man lägger ut ett lager sand eller en sandblandning på ytan som fyller ut håligheter och förbättrar jordens struktur. Dressning skyddar gräsets rothalsar och stimulerar gräsets rot- och skottbildning. Hasselfors Gardens K-dress lämpar sig väl för dressning av gräsmattor. K-dressen är en sandbaserad mull där gödsel och kalk är tillsatt. Torven ökar mullhalten och stimulerar växtrötterna och sanden bidrar till att förbättra ytstrukturen. Inblandningen av gödsel ger dessutom marken en liten gödselgiva. Borsta eller kratta ut ett cirka 2 cm tjockt lager K-dress efter luftning av gräsmattan.

Sök